Världens bästa skolor och småbarnspedagogik för alla

Finland är känt för världens bästa skolor. Den för alla gemensamma och kvalitativa utbildningen är vår viktigaste styrka som vi kan vara stolta över. Vänsterförbundet vill att varje finländare har möjlighet att avancera så långt som möjligt i sitt liv genom utbildning.
Att investera i småbarnspedagogik är både en samhällsekonomisk investering och en satsning på människornas välbefinnande. Småbarnspedagogiken utjämnar skillnader i familjebakgrund och förbättrar studieresultaten. På dagis lär sig barnen sociala färdigheter, att uttrycka sig själva och att fungera tillsammans med andra. Dessa färdigheter lägger grunden för den inlärning som sker senare och barnens utveckling till aktiva medborgare.

Sipiläs regering har sänkt kvaliteten på småbarnspedagogiken genom att öka gruppstorlekarna och begränsa barnens subjektiva rätt till dagvård i familjer med en arbetslös eller vårdledig förälder. En begränsning av rätten till dagvård försätter barn i olika ställning och gör det svårt för familjer att klara av vardagen och för föräldrar att ta emot ströjobb.

Grundskolan i Finland har världens bästa lärare och avancerade undervisningsmetoder. Tyvärr håller världens bästa grundskola på att bli ojämlik. Inlärningsresultaten har gått ner och både de regionala skillnaderna och könsskillnaderna har ökat. Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar allt mer barnens inlärningsresultat. Vänstern vill stoppa ojämlikheten inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Vi vill se till att lärarna har tillräckligt med tid för sina elever och att både elevernas och lärarnas välbefinnande tillgodoses. Vi måste se till att det finländska utbildningssystemet är världsbäst även i fortsättningen.

Vänsterförbundets representanter förbinder sig att arbeta för att:

Alla barn ska ha lika rätt till småbarnspedagogik
Varje barn ska ha lika rätt till småbarnspedagogik. Det stöder familjernas valfrihet och barnens jämställdhet. Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik måste återställas i de kommuner där den har frångåtts. Finland bör skapa ett system enligt svensk modell, där alla 3–5-åringar garanteras avgiftsfri småbarnspedagogik.

Grundskolan ska hållas jämlik
Mer stöd bör riktas till de skolor som behöver det. Ojämlikheten mellan regioner bekämpas även med produktion av bostäder till rimliga priser och med stadsplanering. Urvalsprov bör inte användas för att bilda grupper inom den grundläggande utbildningen, eftersom det leder till ojämlikhet mellan undervisningsgrupperna. Handledd morgon- och eftermiddagsverksamhet måste anordnas för de yngsta eleverna.

Gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken och i grundskolan ska vara rimliga
En yrkesperson inom småbarnspedagogik kan ansvara för högst sju barn över tre år eller fyra barn under tre år. I grundskolan bör gruppstorleken vara högst 20 elever. Det garanterar arbetsfred i skolorna och möjlighet för alla att lära sig i sin egen takt.

Var och en som gått ut grundskolan ska ha en studieplats
Alla som går ut grundskolan måste garanteras en utbildningsplats på andra stadiet. Det ska finnas tillräckligt med nybörjarplatser i förhållande till antalet ungdomar i en kommun. Resursfördelningen inom yrkesutbildningen ska tillgodoses i syfte att kunna erbjuda tillräckligt med klassrumsundervisning.

Övergången till digital teknik ska genomföras med beaktande av elevernas olika utgångspunkter
Digitala verktyg och metoder bör tjäna undervisningen. Skolan måste se till att alla elever har den utrustning som behövs för undervisningen. Kommunerna bör dela med sig av god praxis när det gäller till exempel IT-lösningar genom att tillsammans planera framtida inköp av utrustning för undervisningssyften.

Elevvård och stödtjänster ska motsvara stödbehovet
Utbudet av skolhälsovård, kuratorstjänster och skolpsykologer bör vara tillräckligt och tjänsterna tillgängliga för barn och unga. Specialundervisning bör finnas på alla skolstadier och antalet skolgångsbiträden bör vara tillräckligt. Familje- och ungdomsarbete organiseras i nära samarbete med skolorna.

Personalens välbefinnande och utvecklingsmöjligheter ska tillgodoses
Införandet av nya läroplaner i grundskolor och gymnasier beaktas som ett växande behov av arbetsplanering, vilket kräver arbetstidsresurser. Undervisningspersonalens arbetshälsa tillgodoses genom arbetshälsofrämjande insatser. Utbildningsresurser reserveras för utveckling av utbildningspersonalens IKT-färdigheter, och till hela personalen betalas lön under sommaren.