Regeringens sote-reform dyr för både patienter och det offentliga

 

Vänsterförbundets viceordförande, riksdagsledamot Hanna Sarkkinen anser att regeringen erbjuder dyra och gammalmodiga lösningar på Finlands problem. Sarkkinen höll Vänsterförbundets gruppanförande vid riksdagens öppningsdebatt 14.2.2018.

Den största frågan i riksdagen under våren är sote-reformen. Enligt Sarkkinen behövs reformen, så att finländarna kan återfå sitt förtroende för den offentliga hälsovården.

Regeringens marknadsbaserade sote-modell är dyr för den finländska ekonomin och för patienterna. Förmånlig är den för hälsovårdsjättarna, som det skapas en betalningsautomat för. De sakkunniga har uppskattat att kostnaderna kan stiga med till och med flera miljarder. Regeringen leker en dyr och farlig lek på bekostnad av folkhälsan och nationalekonomin, varnar Sarkkinen.

Sarkkinen uttryckte också tvivel om att regeringen hålls ihop och tillräckligt enig för att ro sote-reformen i hamn. Förnyandet av familjeledigheterna ledde redan till bråk och magplask.

Finländarnas social- och hälsovårdstjänster skulle redan vara i skick, ifall inte regeringen i sin privatiseringsiver hade gjort politisk kohandel. Det framstår väldigt klart på vems villkor reformen bereds. Mellan Samlingspartiet och de internationella hälsovårdsföretagen finns en svängdörr, där man smidigt slinker från att vara beslutsfattare till att bli lobbare.

Vänsterförbundet för i fråga om sote-reformen fram en egen kostnadseffektiv modell, som minskar hälsoskillnaderna genom att öka integrationen av servicen, sänka klientavgifterna och göra det lättare att komma till hälsocentralen.

Enligt Sarkkinen har regeringens social- och sysselsättningspolitik svängt sig långt bak i tiden. Det försök med basinkomst som gett Finland mycket positiv uppmärksamhet lämnas utan en fortsättning och i stället har man infört en aktivmodell som för i rätt motsatt riktning.

Det finländska näringslivets framgångar avgörs inte genom att förlänga arbetsdagen och få arbetstagarna på huk utan genom kunnande och uppfinningsrikedom. 1800-talets lösningar fungerar inte i 2000-talets ekonomi, sade Sarkkinen.

Vänstern vill ha mera satsningar på forskning och utbildning och vill upphäva aktivmodellen. För arbetslösa arbetssökande vill partiet ta bort karenserna och övergå till att sporra de arbetslösa i stället för att straffa dem.

– Vi måste satsa på sysselsättningstjänster för arbetslösa, övergången till arbete ska göras smidigare genom en höjning av skyddsdelarna och det måste bli lättare att studera som arbetslös, räknar Sarkkinen upp.