Partiets verksamhet inför 2020-talet

1. Introduktion

I det här dokumentet beskrivs målsättningen för hur Vänsterns verksamhetskultur och organisation ska se ut på 2020-talet. Med finns också idéer om de sätt på vilka målet uppnås.

Fokus i dokumentet ligger på frågor kring partiets verksamhet och organisation. Eftersom ett parti för att nå framgång behöver såväl en tydlig politisk linje som en fungerande, effektiv och synlig verksamhet, så bör Vänsterns politiska program läsas parallellt med detta dokument.

Förutom att utveckla den egna verksamheten, öppenheten och organisationsdemokratin verkar Vänstern politiskt för att stärka demokratin i hela samhället.

Förnyandet av verksamhetskulturen och -sätten är en ständigt pågående process som ska genomsyra hela partiet på alla dess verksamhetsnivåer. God praxis som uppstått på olika håll i Finland sprids, och på partiets webbsidor upprätthålls en öppen databas med idéer för verksamheten. På webben samlar man inspirerande erfarenheter av partiets verksamhet som alla kan använda sig av.

Dokumentet är inte en guide för nya medlemmar, utan det är ämnat som hjälpmedel för medlemmar som redan aktiverat sig i partiets verksamhet. Dokumentet stakar ut Vänsterns verksamhetsprinciper på alla nivåer från lokalavdelningar till riksomfattande beslutande organ. Det här dokumentet är inte självförverkligande, utan det krävs ständigt och aktivt arbete på alla nivåer av partiet för att målen ska nås.

Konkreta råd för hur verksamheten ska ordnas hittas till exempel i Vänsterkvinnornas finska aktionsguide Ompelurasia (sylådan) och i aktiva lokalföreningars verksamhetsplaner. Verksamhetsmiljön och situationerna varierar på olika håll i Finland och olika metoder kan väljas beroende på vad som är mest användbart för de egna förhållandena.

I dokumentet benämns det registrerade partiet Vänsterförbundet som Vänstern. Ordet parti eller Vänstern används med två olika betydelser. Å ena sidan syftar partiet på den juridiska person som representeras av stadgeenliga organ och personer. Å andra sidan syftar ordet parti också på den helhet som utgörs av medlemskåren och anhängarna.

2. En demokratisk massrörelse

Vänstern kännetecknas av öppen, kollektiv och demokratisk verksamhet. Demokratin fungerar när var och en vågar säga sin åsikt, och olika synsätt hörs och tas i beaktande. Mål och arbetssätt bestäms tillsammans och arbetet utförs enligt gemensamma beslut och i samarbete.

Ur en stark värdegrund och sakkunskap föds den självsäkerhet med vilken politiska målsättningar främjas och med vilken det berättas om vad som åstadkommits. Självsäkerheten stärks också genom att uppmuntra och stöda de egna aktiva på politikens alla arenor.

I Vänstern behöver man inte vänta på tillåtelse av någon auktoritet för att kunna agera och föra också stora ärenden framåt. Det här är Vänstern styrka.

Till exempel kampanjerna inför val är inom Vänstern kollektiva och inte individcentrerade. Vänsterns kandidater stöder varandra i kampanjer och försöker inte svartsjukt håva in röster till sig själva. Denna gemenskap syns utåt som en god stämning och verkningsfull politik.

Karaktäristiskt för Vänstern är också att vi inte samarbetar bara med de egna, utan också med andra. Vänsterns rötter finns i det arbete som gjorts i massrörelser, och det här skapar fortsättningsvis förutsättningar för en bred samhällelig och politisk påverkan.

Vänstern fokuserar inte enbart på valkampanjer eller parlamentarisk och representativ påverkan, utan driver sina mål på alla nivåer. Vi ökar människornas delaktighet och erfarenheter av möjligheter till påverkan. Vi stöder människors egna kamper för ett bättre samhälle och ett bättre liv.

Vi stärker både representativ och direkt demokrati. Partiverksamhet är inte ett självändamål, utan ett medel för att förverkliga våra värderingar och för att skapa ett bättre liv och en bättre värld på lokal, nationell och internationell nivå.

Genom Vänstern får varenda en, som upplever att partiets politik och verksamhet motsvarar de egna värderingarna, möjlighet att påverka i de ärenden som känns viktiga och som inverkar på det egna livet. I Vänstern behövs och respekteras alla, som delar partiets värden och principer. Tröskeln att gå med i partiet är låg och det är lätt att verka i partiet. Vänsterförbundet är ett parti dit man får komma som man är, och det är möjligt att delta i verksamheten oberoende av livssituation.

Inom Vänstern är man inställd på att upprätthålla dialogen och förstärka en atmosfär av respekt också då man är av olika åsikt, för det är mera som förenar än som skiljer åt dem som är med i Vänstern. Arbetet görs långsiktigt och med inriktning på sak. I fråga om all slags mobbning och diskriminering råder nolltolerans. Varje aktör har ansvar för att alla bemöts jämlikt, att konflikterna avgörs konstruktivt och att man omedelbart ingriper i eventuell mobbning och diskriminering. I svåra konfliktsituationer erbjuder partikansliet utomstående hjälp för att lösa problemen. Inom Vänstern kan man ge och ta emot motiverad och konstruktiv kritik.

3. En god organisationen underlättar verksamheten

Utgångspunkten är att Vänsterns medlemmar och anhängare vet var och hur beslut om partiets ställningstaganden och verksamhet fattas, och hur man kommer med i verksamheten. På det här sättet ökas tilliten och motivationen att bli aktiv

Varje medlem kan kandidera för en plats som distriktsmötesdelegat och partikongressdelegat och sträva efter medlemskap i partiets beslutande organ: partifullmäktige, partistsyrelsen, distriktsstyrelsen eller ledningen för den egna lokalföreningen. Medlemmarna kan sträva efter att bli uppställda som kandidater i olika val.
Väsentligt är att man inom alla skikt av partiet, från lokalföreningar till riksdags- och regeringsgruppen, regelbundet går igenom de verksamhetssätt och spelregler som gäller då beslut fattas. Det här är viktigt att komma ihåg speciellt då nya aktörer kommer med i verksamheten.

Organisationens uppgift är att underlätta verksamheten och möjligheterna att påverka, inte att försvåra. Ärenden behöver ändå inte alltid föras via partiorganisationens olika nivåer, utan man kan även vända sig direkt till exempelvis kommunfullmäktigeledamöter eller till riksdagsledamöter med frågor eller saker man vill föra fram.

Verksamheten på lokal och regional nivå är nära människorna: aktionsgrupp, lokalförening, kommunalorganisation, distrikt

Beslut om partiets verksamhet och politiska mål och ställningstaganden på lokal och regional nivå fattas demokratiskt i distrikts- och kommunalorganisationerna samt i lokalföreningarna. Lokalföreningarna har en viktig roll då det gäller att upprätthålla den lokala synligheten såväl under valen som mellan dem. Dessutom fungerar lokalföreningarna som en påverkningskanal på gräsrotsnivå.

Lokalföreningen är den lokala verksamhetens kärna. Oftast verkar lokalföreningen inom en kommun. I några av de större städerna finns även en kommunalorganisation som verkar inom hela staden, och där lokalföreningarna är medlemmar.

Lokalföreningar kan grundas kring ett visst specifikt ärende, som till exempel arbetslivsfrågor eller frågor om social- och hälsovård. Enligt partiets stadgar är det också möjligt att grunda aktionsgrupper, vilket betyder att det går att ordna verksamhet utan en registrerad förening. Vänsterkvinnorna har huvudsakligen organiserat sig i aktionsgrupper.

I de kommuner där det inte finns någon lokalförening eller fullmäktigegrupp stöder grannkommunernas lokalföreningar och fullmäktigegrupper verksamheten i samarbete med distriktsorganisationen. Genom samarbetet kan till exempel olika offentliga tillställningar arrangeras.

Distriktsorganisationernas roll är viktigast vid landsomfattande val samt till exempel då det ordnas gemensam fortbildning. Distriktet kan också på egen hand eller i samarbete med andra distrikt ordna en årlig ordförandedag. Vid träffen byter man erfarenheter och tips om bra verksamhet.

Verksamheten på lokal nivå bör organiseras utgående från naturliga verksamhetsområden. En valkrets eller till och med en kommun kan delas upp i mindre områden, som verkar kring lokalt viktiga ärenden. Mindre verksamhetsområden är ofta mera effektiva och lättare att närma sig för människor då det gäller att ordna tillställningar, evenemang eller annan verksamhet.

Valkretsar, regioner och städer skiljer sig från varandra, och samma verksamhetsmetoder fungerar inte på alla håll i Finland. Förutsättningarna för verksamheten är väldigt olika i en stor stad och i en landsbygdskommun. I tvåspråkiga kommuner ligger det dessutom på lokalföreningarnas ansvar att partiet syns och hörs på ortens båda språk.

Distriktsorganisationerna har den bästa kunskapen om varje regions speciella situation och den bästa kännedomen om hur verksamhetsmodellen för det egna området ska utvecklas. Därutöver hjälper Landsstyrelsen lokala aktörer i organiserandet av den tvåspråkiga synligheten och verksamheten. Vänsterkvinnornas aktionsgrupper utgör en verksamhetskanal för de kvinnor som vill verka bland kvinnor och/eller könsspecifikt.

Kanalerna för beslutsfattande och verksamhet på nationell nivå: partikongressen, partifullmäktige, partistyrelsen och arbetsutskottet

Beslut om ställningstaganden och verksamhet på nationell nivå fattas av partikongressen, partifullmäktige och partistyrelsen.

Partikongressen är partiets högsta beslutande organ. Partikongressen ordnas vart tredje år och de 300 kongressledamöterna väljs utgående från distriktsorganisationernas medlemsantal.

Partifullmäktige består av representanter för distrikten. Mellan partikongresserna är det fullmäktige som har den högsta beslutsfattande makten, och fullmäktigemedlemmarna spelar en central roll i att stärka informationsspridningen och beslutsfattandet, varför de är aktiva inom sin respektive områden.
Partifullmäktige utvärderar den politiska linjen och strategin kontinuerligt mellan fullmäktigemötena till exempel genom att följa med politiken och göra förslag elektroniskt. Fullmäktige kan också inom sig grunda arbetsgrupper för att sköta något ärende.

Partifullmäktigeledamöterna bör även vara aktiva och göra till exempel förslag till ställningstaganden och åtgärder, så att partifullmäktige får den makt som det bör ha.

För att partifullmäktige ska kunna fungera förutsätts god beredning och tillgång till information i anslutning till de beslut som ska fattas. Partistyrelsen rapporterar aktivt om sitt arbete till partifullmäktige och svarar på de frågor som fullmäktigemedlemmarna ställer.

Det ordnas öppna webbdiskussioner om hur den politiska linjen förverkligats.

Partistyrelsen är en grupp bestående av personer som är kunniga inom olika områden, inte ett organ som sammanställts utifrån regionala mandat. Partistyrelsen verkställer partiets politik och fungerar som en styrelse i enlighet med föreningslagen. Partistyrelsen fördelar uppgifterna och ansvarsområdena. Till partistyrelsen väljs förutom presidiet och partisekreteraren nio ordinarie medlemmar och tre ersättare. Partistyrelsen kan till sina möten kalla också andra personer med närvaro- och yttranderätt.

Till partistyrelsens arbetsutskott hör partiets presidium, partisekreteraren, partifullmäktiges ordförande samt riksdagsgruppens ordförande. Även distriktssorganisationerna, kommunalorganisationerna och lokalföreningarna kan ifall de så önskar välja egna arbetsutskott.

Arbetsutskottens uppgift är att bereda kommande beslutsfattande och linjedragningar.

Partiet har ett landsomfattande nätverk av verksamhetsledare, som ansvarar för den regionala verksamheten, samt ett partikansli, som koordinerar det nationella arbetet. Antalet arbetstagare beror på partiets finansiella resurser.

Riksdagsgruppen och regeringsgruppen

Riksdags- och regeringsgruppen är i en nyckelposition då det gäller det aktuella beslutsfattandet. Beslut fattas utgående från partiets politiska program.

I den representativa demokratin är riksdagsledamöterna partiets mest synliga aktörer, och de får sitt mandat av väljarna. Då det gäller Vänsterns parlamentariska inflytande och synlighet är riksdagsledamöterna i nyckelposition.

Riksdagsledamöterna har som hjälp i sitt arbete av riksdagen anställda riksdagsassistenter, riksdagsgruppen har sina egna anställda och ministrarna sina specialmedarbetare.

Målsättningen är att partiets riksdagsledamöter och europaparlamentariker med sin sakkunskap gagnar Vänsterns verksamhet i hela Finland.

Beslut om medverkan i regeringen fattas i enlighet med partiets stadgar under ett möte mellan riksdagsgruppen och partifullmäktige. Under samma möte väljs eventuella ministrar.

4. Medlemmarna är kärnan i partiets verksamhet

I Vänsterns verksamhet spelar medlemmarna den mest centrala rollen. Medlemmarna uppmuntras handla initiativrikt, modigt och fördomsfritt. Partiledningen informerar om sina beslut till partidistrikten eller lokalföreningarna och sänder de viktiga besluten på utlåtanderond. Målet är ett parti som är interaktivt och som aktivt syns utåt, och där det är enkelt att bli ivrig över nya saker. Det måste vara tillåtet också att misslyckas; genom att försiktigt försöka stärka sina egna ställningar får man inga resultat eller förändringar till stånd.

På 2020-talet är Vänstern detsamma som sina medlemmar. Medlemmarna gör verksamheten och påverkar innehållet i politiken och kampanjerna. Frivilligarbetets betydelse är central inom Vänstern och man söker nya synvinklar och sätt att organisera frivilligarbetet. Vänsterns medlemsomröstningar används i beslutsfattandet och medlemmarna röstar i medlemsomröstningarna om personer och saker.

En av de partianställdas uppgifter är att stöda medborgaraktiviteten och dess organisering. Partikansliet stöder den lokala verksamheten genom att sprida goda verksamhetsidéer och genom att producera material och hjälpmedel som stöd för verksamheten.

Det går även att i lugn och ro följa verksamheten och lära sig av den utan ansvar eller förpliktelser. Genom att dela på uppgifterna ser man till att frivilligarbetet inte hopar sig på för få personers axlar.

Många vill också delta i verksamheten endast tidvis eller komma med i projekt med ett visst tema. De bereds möjlighet att delta. Partiet behöver inte vara ett heltäckande eller livslångt engagemang, utan alla deltar i enlighet med sina krafter och sin livssituation. Å andra sidan måste det vara möjligt att delta aktivt också med små kunskaper och vid behov få hjälp av mer erfarna aktörer.

För medlemmarna och aktörerna innebär partiverksamheten när den är som bäst erfarenheter som ger styrka och som hjälper mänskor att på ett bättre, mera realistiskt och etiskt sätt se sin ställning och sina verksamhetsmöjligheter som medlem i gemenskapen och som medborgare.

Medlemsvärvning och mötet med människor

Vänstern möter människorna där människorna rör sig: i köpcenter, på bibliotek, på arbetsplatser, på barer, på torg, på nätet, i sociala medier och i andra allmänna utrymmen. I städerna görs fotarbete i olika stadsdelar. Det är viktigt att kontinuerligt höra tankar om vad människor vill göra och vad som önskas av oss samt att erbjuda verksamhetsmöjligheter åt människorna själva. De idéer som kommit fram förs gemensamt vidare.

Medlemskap föreslås modigt åt alla intresserade och alla bjuds med i verksamheten. Målmedvetna kampanjer för medlemsvärvning anordnas på lokal och nationell nivå.

Det säkerställs att uppgifterna om nya medlemmar fås till lokalföreningarna. Lokala aktörer tar modigt kontakt med nya medlemmar och önskar dem välkomna med i verksamheten. Information om partiets verksamhet ges vid tillställningar och utbildningstillfällen riktade till nya medlemmar. Verksamhetsguiden för nya medlemmar publiceras på nätet och som tryckt version.

Medlemskap i Vänstern är möjligt för 15 år fyllda finländska medborgare och för utlänningar som bor i Finland. Inom Vänstern ser man till att alla kan delta i partiverksamheten. För att underlätta för till exempel dem med familj att delta ordnas barnskötsel under möten och tillställningar, och tillställningar ordnas också för barnfamiljer. Tillställningarna anordnas i handikappanpassade utrymmen.

Från möten till mer omfattande verksamhet

Politik handlar inte enbart om att sitta på möten i den representativa demokratins kabinett. De egna mötena kan också vara informella till stämningen, fast besluten fattas i enlighet med stadgarna.

Tid och energi ska i möjligast hög grad frigöras från byråkrati till sådan verksamhet som intresserar medlemmarna och anhängarna, och som uppmuntrar nya människor att verka inom partiet. Till exempel Vänsterns kulturverksamhet erbjuder många goda möjligheter.

Politisk aktivitet kan vara direkt solidaritetsverksamhet med människor i deras vardag. Aktiviteten kan även vara att utöva påtryckningar på beslutsfattarna tillsammans med till exempel kvinno-, student-, miljö-, freds-, eller fackföreningsrörelsen. Vänsterns mål är att vänstergrupper verkar i så många fackförbund som möjligt. Vänstern vässer samarbetet med de aktiva inom fackförbunden.

Vänsterns lokalföreningar och distrikt verkar tillsammans med andra organisationer och hjälper andra föreningar på olika sätt med allt från att låna ut tält till annan sorts hjälp och stöd. Medlemmarna uppmuntras också att verka i andra föreningar och rörelser där man driver mål som är viktiga för vänstern.

Det är viktigt att det i partiverksamheten finns aktiva som känner till våra samarbetspartner och andra rörelsers och föreningars verksamhetssätt och mål. På det här viset kan vi utnyttja likasinnade aktörers sakkunskap i vårt programarbete och främja våra gemensamma mål i olika forum.

Medlemsvård och gemenskapsbygge

Ibland måste man göra också något roligt och informellt, för avslappnad samvaro är en viktig källa till energi och kraft. Tillsammans kan man ordna till exempel hantverkskurser, återvinningstorg, sångaftnar, bokcirklar eller fotbollsspel.

Via den informella verksamheten lär sig människor känna varandra, och det är lättare för nya att komma med. Samvaron skapar en grund som gör också den övriga verksamheten, såsom valarbetet, lättare och roligare.

Alla behöver inte vara intresserade av allting. En del är intresserade av att fundera på Vänsterns modeller för att lösa det globala fattigdomsproblemet, medan andra riktar in sig på att organisera matservering för arbetslösa eller styr mot fullmäktiges möte.

Centralt är ändå det att en del av verksamheten är utåtriktad och öppen för alla, som till exempel seminarier, kulturevenemang, diskussionsmöten, fester eller demonstrationer. All verksamhet som växer fram ur mänskorna själva och är i enlighet med Vänsterns mål uppskattas. Det är även viktigt att man informerar tillräckligt om verksamheten, så att den når nya människor.

Landsomfattande påverkan

Medlemmarna och anhängarna påverkar partiets verksamhet med sina idéer, sitt kunnande och sin sakkunskap. Direkta påverkningsmöjligheter och delaktighet i beslutsfattandet utvecklas, så att medlemmarna blir allt mer engagerade i partiet.

Å andra sidan är partiets medlemmar och anhängare även budbärare för partiet, och deras roll i och möjligheter att föra partiets budskap vidare bör stärkas. Medlemmarna bör alltså få mera information och snabbare.

Man har haft goda erfarenheter av bland annat de grupper av sakkunniga som partistyrelsen har utsett. Grupperna har varit landsomfattande och man har kunnat söka till dem via en öppen ansökningsprocess. Av arbetsgrupperna förutsätts aktiv verksamhet och information.

Liknande arbetsgrupper kan också skapas i distrikt och i kommuner. Resultatet av arbetsgruppernas arbete läggs ut på partiets hemsidor så att alla kan utnyttja dem. Grupperna kan även vara kortvariga ensaksprojekt.

Möjligheten att snabbt kunna be om kommentarer och hjälp på webben utvecklas, så att medlemmarnas sakkunskap kan utnyttjas som stöd då man ska dra upp riktlinjer i den allt snabbare politiska beslutsprocessen.

På motsvarande sätt utvecklas för partiets aktörer, medlemmar och anhängare ändamålsenliga plattformar för diskussion, vilket möjliggör landsomfattande utbyte av tankar och erfarenheter.

Medlemmarna kan göra motioner och framställningar till partistyrelsen under hela partikongressperioden och på det här viset lyfta fram nya teman och frågor till diskussion och behandling. Medlemmarna informeras aktivt om partifullmäktiges och partistyrelsens arbete.

Den ökande användningen av elektroniska kommunikationsmedel underlättar i framtiden anordnandet av medlemsomröstningar både ekonomiskt och praktiskt, då man allt mer kan trappa ner användningen av papperspost. Vid sidan av medlemsomröstningar kan det även ordnas olika gallupar, där också Vänsterns sympatisörer kan delta.

Målinriktad verksamhet

Den primära målsättningen är att vår verksamhet är verkningsfull, det vill säga att våra politiska mål blir verklighet såväl lokalt, nationellt som internationellt.

På alla verksamhetsnivåer är det skäl att ställa upp också delmål. Så här uppnår vi mindre och större politiska och funktionella segrar, som uppmuntrar till fortsatt verksamhet. De uppnådda målen firas tillsammans.

Man kan närma sig den målinriktade politiken på olika vis. Det kan å ena sidan vara långsiktig verksamhet och kampanjer kring ett visst tema, till exempel att förbinda sig att föra fram ett visst tema under 1-3 år.

Å andra sidan kan olika kortsiktiga kvalitativa och kvantitativa mål ställas upp för verksamheten, till exempel att:

  • man lyfter fram en för Vänstern viktig fråga eller synpunkt i offentligheten.
  • det minst en gång per månad ordnas ett offentligt evenemang där ett visst antal kontakter nås, till exempel antal utdelade tidningar, serverade kaffekoppar, utdelade ballonger eller broschyrer.
  • webbsidorna får ett visst antal nya besök.
  • medlemsantalet utökas under ett år med ett visst antal eller en viss andel.
  • man får med nya aktörer.
  • människor i olika livssituationer och med olika bakgrund deltar i verksamheten.
  • det under året skapas kontakter med någon lokal organisation och ordnas gemensam verksamhet.
  • det under året skrivs ett visst antal motioner eller insändare.
  • en full kandidatlista kan ställas upp i valen.
  • man når en valseger.

Verksamhetsplanen och -berättelsen kan utnyttjas som ett verktyg då man ställer upp mål och följer upp hur de förverkligas. Målen får i alla fall inte vara för rigida, utan det måste gå att forma om dem till exempel utifrån tankarna hos nya medlemmar. På det här sättet har alla lättare att engagera sig. Mätarna som används bör också regelbundet utvärderas och utvecklas.

Förutom att utveckla detaljerade mål och mätare bör arbetets resultat granskas också ur ett bredare och mera djupgående perspektiv i gemensamma utvärderingssamtal, där man granskar hur man lyckats och vad som ännu bör förbättras.

5. Väljarna och anhängarna med i svängarna med Vänstern

För att vara aktiv inom Vänstern behöver man inte vara medlem. Man välkomnar även partiets väljare, anhängare och personer som är intresserade av samarbete, och det är möjligt för dem att delta i verksamheten och vara med och utveckla det politiska innehållet. Besluten om partiets ärenden fattas av medlemmarna.

Växelverkan stärks genom att öka antalet öppna webbenkäter. Vid enkäter är det viktigt att redan på förhand klargöra vad resultaten ska användas till, så att enkätens verkan kan bedömas i efterhand. Åsikter utreds också med hjälp av gallupar.

Anhängare kan delta i partiets sammankomster och utbildningstillfällen och vara med och ordna evenemang. Partiets beslutsfattare och aktiva håller kontakt med anhängarna, och anhängarna uppmuntras att ta kontakt med beslutsfattarna. På 2020-talet utgör medlemmarnas och anhängarnas bidrag till finansieringen en betydande inkomstkälla för Vänsterns valkampanjer. Det blir möjligt att göra månadsdonationer och det marknadsförs aktivt.

Till exempel valarbete är ett enkelt sätt att snabbt få grepp om partiets verksamhet. Många har inlett sin verksamhet i Vänstern som obunden kandidat, eller genom att delta i valarbetet i en kandidats stödgrupp. Mellan valen håller man kontakt med de obundna kandidaterna och stödgruppernas medlemmar.

Obundna kandidater kan ställa upp på Vänsterns listor i kommunal-, riksdags-, och europarlamentsval.

6. Vänstern som påverkare i kommunalpolitiken

Vänsterns representanter medverkar i kommunfullmäktigen, -styrelser och nämnder och innehar andra förtroendeuppdrag. Vänsterförbundets medlemmar medverkar också i beslutsfattande i samkommuner och över kommungränser samt i landskapsförvaltningar.

Inom kommunalpolitiken samarbetar kommunalorganisationen/lokalföreningen och fullmäktigegruppen enligt tillsammans överenskomna spelregler. På det här viset kan också aktiva som inte hör till fullmäktigegruppen komma åt att påverka kommunalpolitiken.

Kommunalorganisationernas och fullmäktigegruppernas inbördes relationer då det gäller fördelningen av förtroendeuppdrag och den gemensamma verksamheten klargörs med hjälp av partistyrelsens anvisningar.

Fullmäktigegrupperna och de förtroendevalda informerar om sin verksamhet på ett tillsammans överenskommet sätt, till exempel genom en blogg efter varje möte, så att synligheten för Vänsterns ståndpunkter inte hänger på oberäknelig uppmärksamhet i media. Öppen diskussion förs i god tid innan besluten fattas såväl i kommunalorganisationen och fullmäktigegrupperna som med anhängarna.

Det är viktigt att öppna upp den kommunala demokratin inte bara för de förtroendevalda och aktiva utan också för andra medlemmar och anhängare. Därför bör Vänstern synas och vara anträffbar också mellan valen. Människor bör höras och uppmuntras att ta ställning och komma med i verksamheten.

Före kommunfullmäktiges möten kan man ordna till exempel öppna hörande- och frågetillfällen. Vänsterns kommunala förtroendevalda och kommunalpolitiska verksamhet och ståndpunkter hittas enkelt på hemsidan eller fullmäktigebloggen.

Vänstern fördelar makten jämbördigt och här ligger dess största styrka. Förtroendeuppdragen sprids ut så att möjligast många aktiva innehar förtroendeuppdrag. Då nämndplatser och övriga kommunala och tvärkommunala förtroendeuppdrag besätts tas även de kandidater som inte valts in i fullmäktige i beaktande. Det här stöder rotation mellan uppdragen och skapar en kedja som överlappar generationerna. Till uppdragen väljs personer i alla åldrar och jämställdhet mellan könen tillgodoses.

De som väljs till förtroendeuppdrag stöds genom utbildning och tutorverksamhet. Det bör även säkerställas att den tysta kunskap som innehas av de kommunalpolitiker som lämnar sina uppdrag överförs till kommande beslutsfattare.

Det bör vara möjligt att rösta på Vänstern på ett heltäckande vis i kommunerna runtom i Finland, och partiet bör ha ett nätverk av kommunala beslutsfattare som omfattar hela landet.

7. Verksamheten är öppen

Vänsterns verksamhet är öppen och demokratisk på alla nivåer.

Beslutsfattandet är öppet för alla, så att alla som vill kan påverka och delta, och det koms inte överens om sakerna på förhand i inofficiella sammanhang.

Öppenheten och demokratin i det egna beslutsfattandet innebär att alla har all relevant information tillgänglig i de ärenden som man beslutar om. På det här viset är de som diskuterar i en jämbördig ställning sinsemellan.

Olika ståndpunkter behandlas noggrant och man vågar uttrycka till och med motsatta åsikter som det lyssnas till utan fördomar. Onödig byråkrati undviks, men beslutsordningen är tydlig så att alla vet hur de kan delta och påverka.

Öppenheten ökas också gentemot anhängarna. De representanter för Vänstern som verkar i partiet, i riksdagen, i kommunerna och i andra förtroendeuppdrag berättar så öppet som möjligt om de faktorer som inverkar på ståndpunkterna och besluten.

Öppenhet förutsätter ett tydligt språk. Partiets aktörer bör tala på ett begripligt vis. Vänstern berättar om sina mål i politiska program, pressmeddelanden och i övriga dokument på ett tydligt sätt.

Öppenhet förutsätts på möten, seminarier och övriga tillställningar. Tillställningar och möten sänds så ofta som möjligt i realtid på webben och protokoll, promemorior eller information om beslut är offentliga.

Då möten, utbildningar eller andra evenemang ordnas kan även möjligheter till webbsamtal eller andra verktyg som underlättar interaktionen utnyttjas.

Dålig praxis och osynliga hinder för allas jämbördiga deltagande, för att alla ska kunna yttra sig i diskussionen och delta i beslutsfattandet monteras ner.

Utgångspunkten är att all information är öppen. Informationen bör även värderas och informationsspridningen bör ske vid rätt tidpunkt via väl genomtänkta kanaler för att undvika informationsmättnad. Förfrågningar som är riktade till partiet besvaras alltid.

Öppenhetsprincipen gäller även partiets ekonomi. Största delen av partiets inkomster består av partistöd och medlemsavgifter. Av medlemsavgifterna överförs den största delen till distriktsorganisationerna och lokalföreningarna. Också partiskatten som uppbärs av förtroendevalda i kommuner och tvärkommunala förtroendeuppdrag används för den lokala verksamheten. Medlemsavgiften är progressiv och baseras på vars och ens inkomster.

Partiet samlar också pengar till exempel genom understödskampanjer samt lotterier och kalenderförsäljning, och insamlingsmetoderna utvecklas vidare. Utomstående finansiering söks för verksamheten, och erhållet stöd redovisas i Statens revisionsverks register.

8. Synlighet och informationsspridning

Vänstern utvecklar en informationsspridning som sker självständigt och på eget initiativ. Man berättar aktivt om de egna målen och vad som åstadkommits. Partiets ansikten är mänskor av olika kön och ålder och med olika bakgrund. Genom modiga och tydliga politiska riktlinjer stärker man partiets synlighet och gör klart hur partiet skiljer sig från andra partier.

Partiets egen press är viktig för Vänstern. Med hjälp av de egna tidningarna sprids budskapet bättre än via partiets egna informationskanaler. Medlemmarna uppmuntras att prenumerera på de egna tidningarna och hjälpa till att sprida dem till exempel med hjälp av olika utmaningskampanjer. I samarbete med tidningarna utvecklas starkare webbaserade media som fungerar på ett regionalt plan och som effektivt når nya läsare och på det sättet stärker Vänsterns inflytande i samhället. Den nationella diskussionen stöds både inom partiet och i Kansan Uutisets webbtidning. Också övriga vänstermedia på webben är väsentliga med tanke på utveckling av verksamheten och diskussionen.

Partikansliet producerar ett veckovis utkommande e-postnyhetsbrev samt en medlemstidning som kommer ut fyra gånger per år och som innehåller också kritisk debatt. Informationen till medlemmarna utvecklas i en mer funktionell riktning, och man informerar aktivare än tidigare om den verksamhet som likasinnade medborgarorganisationer och -rörelser bedriver.

Vänstern verkar för att partiet ska ha många synliga ansikten genom att till exempel presentera olika aktörer i medlemstidningen, genom att koordinera fotarbetet på olika håll i Finland, genom att använda sig av ett brett register av talare vid de egna tillställningarna och genom att utbilda förtroendevalda och aktiva i att skapa mediekontakter och i mediestrategi samt i användning av sociala media.

Var och en bör sköta informationen om ärenden inom det egna ansvarsområdet. Såväl på parti-, distrikts- som kommunnivå utvecklas gemensamma verksamhetsmodeller och -kanaler till stöd för informationsspridningen. Bloggar, e-postlistor, webbsidor och social media utnyttjas och medlemmarna uppmuntras producera innehåll på webben.

Webben och sociala media gör det möjligt att växelverka med andra, reagera snabbt och agera i stunden. Webberedskapen är i ständig förändring och människornas förutsättningar att använda dem förbättras hela tiden. Vänstern är därför aktivt med i nya webbfenomen, och stärker sin position på webben. Partiets egna webbsidor utvecklas kontinuerligt.

Partiets interna och yttre kommunikation utvecklas ständigt. I samband med den årliga verksamhetsplanen görs även en informationsplan.

Informationsspridningen planeras mer än tidigare så att olika synvinklar tas i beaktande: partikansliet, riksdags- och regeringsgruppen, arbetsgrupperna, distriktsorganisationerna, lokalföreningarna, Vänsterkvinnorna och Vänsterunga tas med i den årliga planeringsprocessen.

För valkampanjerna görs alltid en skild kampanj- och informationsplan.

E-postlistorna spelar en central roll för den lokala informationen och diskussionen. Elektroniska plattformar ersätter ändå inte möten ansikte mot ansikte, eftersom många upplever att diskussion via elektroniska hjälpmedel är lättare då de andra som deltar i diskussionen är bekanta från andra sammanhang.

Partiets informations- och valmaterial produceras också på svenska samt vid behov på engelska och på andra språk.

Vänsterns aktiva och anhängare följer gemensamma regler och respekterar nätetiketten på webben.

9. Vänstern är europeisk och global

Internationellt samarbete är viktigt för partiets självförståelse och nyttigt då det gäller att utveckla politiska idéer, erfarenheter och verksamhetsmetoder. En europeisk och nordisk vänster som verkar enhetligt och är initiativkraftig är starkare och mera trovärdig än nationella vänsterpartier som verkar ensamma. Även internationell solidaritet är en viktig del av att höra till vänstern och vänstern är inte en rörelse som verkar enbart för nationella intressen.

Vänsterns viktigaste internationella samarbetspartners har varit Nordiska Rådets vänstergrupp, samt det europeiska vänsterpartiet och GUE/NGL -gruppen i Europaparlamentet. Partiet granskar kontinuerligt också andra möjliga samarbetspartners.

Partiets medlemmar deltar i olika globala rörelsers verksamhet. Den diskussion som förs i rörelserna är viktigt för Vänstern då det gäller att utveckla den politiska linjen och verksamheten. Man följer också med vad som händer i olika organisationer och samhälleliga rörelser, såsom fredsrörelsen, miljörörelsen och kapitalismkritiska rörelser samt organisationer som driver rättigheter för kvinnor och minoriterer och ger dem stöd vid behov. Dessutom följer man med fackföreningsrörelsens internationella verksamhet för att hitta samarbetsmöjligheter.

Vänsterförbundet strävar efter att delta i den internationella diskussionen på så många forum som möjligt och att hämta in så många internationella gäster som möjligt till Finland. Målet är att bredaste möjliga grupp av aktiva deltar i den internationella verksamheten, så att internationella kontakter vilar på så breda axlar som möjligt. Också diskussionen om europeisk och internationell politik organiseras på alla nivåer i partiet.

Partiets medlemmar uppmuntras även att ta egna initiativ för att organisera internationell verksamhet. Det är till exempel möjligt att ordna gruppresor utomlands till självkostnadspris i lokalavdelningens eller distriktsorganisationens regi, och hjälp i planerandet av programmet och vilka platser som ska besökas kan fås av medlemmarna i partiets arbetsgrupp för internationella ärenden.

Vänstersinnade samarbetspartner och intressegrupper

VASEMMISTONAISET – VÄNSTERKVINNORNA
Vänsterkvinnorna är ett landsomfattande vänsterfeministiskt nätverk av kvinnor och samtidigt Vänsterförbundets kvinnoorganisation. Nätverket är öppet för alla kvinnor, och ett verksamhetsställe med en låg tröskel att komma med i.

Vänsterkvinnornas landsomfattande möte hålls vart tredje år. Mötet väljer Vänsterkvinnornas styrelse Valtikka och dess ordförande och två viceordförande.

Vänsterkvinnorna verkar med hjälp av den summa av partistödet som allokerats till kvinnoverksamheten (för tillfället det lagstadgade 10%). Vänsterförbundets kvinnopolitiska sekreterare arbetar även för Vänsterkvinnorna. Vänsterkvinnorna ger ut tidningen Pippuri, som kommer ut fyra gånger per år.

vasemmistonaiset.fi

LANDSSTYRELSEN
För ledningen av partiets svenska verksamhet finns en landsstyrelse. Landsstyrelsen väljs av de svenska medlemmarnas landsmöte, som sammankallas vart tredje år.

VASEMMISTONUORET – VÄNSTERUNGA
Vänsterunga är en självständig, rödgrön och feministisk ungdomsorganisation, som gör ungdomsarbete för Vänsterförbundet. Vänsterungas verksamhetsmetoder varierar från verksamhet som liknar en medborgarrörelse till politik i kabinetten.

Vänsterförbundet och Vänsterunga har ett tätt samarbete i samband med val. Vänsterunga ger ut tidningen Libero.

vasemmistonuoret.fi

VASEMMISTO-OPISKELIJAT – VÄNSTERSTUDERANDE
Vänsterstuderande är en landsomfattande rödgrön studentorganisation och ett samarbetsnätverk. Vänsterstuderandena arrangerar temaseminarier och utbildningar och tar ställning till aktuella utbildningspolitiska frågor och till frågor som berör studerandenas vardag.

Vänstersinnade studentorganisationer och vallistor i studentkårsval fungerar på cirka tio orter.

vasemmisto-opiskelijat.fi

SUOMEN DEMOKRATIAN PIONEERIEN LIITTO (SDPL) –
FINLANDS DEMOKRATISKA PIONJÄRERS FÖRBUND
Pionjärförbundet är en partipolitiskt obunden organisation som jobbar med barn och ungdomar i samarbete med Vänsterförbundet.

sdpl.fi

VÄNSTERNS PRESS
Vänsterförbundets språkrör är den landsomfattande tidningen Kansan Uutiset/Viikkolehti. Till samma företag hör även Satakunnan Työ, som ges ut i Björneborg. Även den svenskspråkiga Ny Tid är en landsomfattande tidning. I Uleåborg utkommer Kansan Tahto.

Betydelsen av kommunikation på webben ökar hela tiden. Besökarantalet på Kansan Uutisets webbtidning har ökat kraftigt, och målet är att stärka webbtidningen som Finlands ledande webbmedia för vänstern.

Tidningarna är självständigt fungerande aktiebolag. Tidningarna får partiets informationsstöd på det sätt som bestäms av partistyrelsen.
kansanuutiset.fi
kansantahto.fi
satakunnantyo.fi
nytid.fi

KANSAN SIVISTYSTYÖN LIITTO KSL – FÖRBUNDET FÖR FOLKBILDNING KSL
Förbundet för Folkbildning KSL rf är en organisation för fri folkbildning, som ordnar kultur- och studieverksamhet samt verkar för att väcka samhällelig diskussion i samarbete med Vänsterförbundet.

KSL upprätthåller det landsomfattande KSL-studiecentret, som är en vänsterorienterad vuxenstudiecentral. Grundområden inom utbildningen är bildningsarbete om organisationer samt samhällelig och kulturell verksamhet och bildning.

Utbildningarnas och studiecirklarnas innehåll fokuserar på att öka medborgaraktiviteten och att utveckla kunnandet om organisationsverksamhet samt att främja både individers och samfunds välmående.

ksl.fi

FOLKETS BILDNINGSFÖRBUND FBF rf
Folkets Bildningsförbund FBF är en fri bildningsorganisation som ordnar föreläsnings- och kulturverksamhet på svenska. Förbundet fungerar även som en samhällelig diskussionskanal och opinionsbildare i samarbete med Vänsterförbundet och olika medborgarorganisationer.

Förbundets syfte är att ordna offentliga seminarier om viktiga och aktuella samhälleliga frågor. FBF:s uppgift är att erbjuda medborgarna ett forum där den för demokratin livsviktiga samhällsdiskussionen kan blomstra.

fbf.fi

YHTEISKUNNALLISTEN OPISTOJEN VERKOSTO –
DE SAMHÄLLELIGA LÄROANSTALTERNAS NÄTVERK
Förbundet för Folkbildning KSL stöder de samhälleliga läroanstalterna, som är grupper som verkar självständigt på lokal nivå, och som på sina respektive orter organiserar samhällelig debatt och annan bildningsverksamhet.

Läroanstalterna verkar tidstypiskt på ett sätt där bildningsarbetet sker i en öppen anda och där man lär sig av varandra för att förnya och stärka en kritisk samhällsdebatt. Läroanstalter verkar i Helsingfors, Jyväskylä, Tammerfors, Åbo och Uleåborg.

VASEMMISTOFOORUMI – VÄNSTERFORUM
Vänsterforum är en tankesmedja, vars syfte är att skapa nya perspektiv och öppningar i den samhälleliga debatten. Vänsterforum bedriver forsknings- och publikationsverksamhet och publicerar tidskriften Peruste, som kommer ut fyra gånger per år.

Vänsterforums medlemsorganisationer är Förbundet för Folkbildning KSL, Vänsterförbundet och Yrjö Sirolas Stiftelse. Samarbetet med Vänsterforum utökas.

vasemmistofoorumi.fi

DEN VÄNSTERORIENTERADE FACKFÖRENINGSRÖRELSEN
Fackföreningsrörelsen har traditionellt varit en viktig samarbetspartner för Vänstern. Vänstergrupperingarna inom fackföreningarna är en viktig samarbetspartner och resurs också i framtiden. Man samarbetar i ärenden som är viktiga för löntagare inom både den privata och den offentliga sektorn och också för andra människor.

ELÄKELÄISET ry – PENSIONÄRERNA rf
En traditionell samarbetspartner för Vänstern är Pensionärerna rf. Föreningens värdegrund och den politik för åldrande som grundar sig på dessa värden är i samklang med Vänsterns mål. Vänstern bygger upp samarbete med Pensionärerna rf och föreningens medlemsorganisationer. Att verka i pensionärsföreningar är naturligt också för pensionerade medlemmar i Vänstern.

elakelaiset.fi

KANSAINVÄLINEN SOLIDAARISUUSTYÖ ry
Kansainvälinen Solidaarisuustyö idkar vänstersinnat utvecklingssamarbete och solidaritetsarbete som stöder människors kamp för sina rättigheter, för jämlikhet och för en bättre framtid i det globala syd.

Medlemsorganisationer i Kansainvälinen Solidaarisuustyö är Vänsterförbundet, Vänsterunga, Pionjärförbundet samt Allmänna journalistförbundet (YLL).

kvsolidaarisuustyo.fi

SUOMEN TYÖVÄEN URHEILULIITTO TUL –
ARBETARNAS IDROTTSFÖRBUND I FINLAND AIF ry
Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF är en ideell organisation för fostran, som betonar betydelsen av motion och idrott som ett verktyg i fostringsarbetet. I sin verksamhet uppmärksammar AIF motion med låg tröskel, vilket tryggar barnens och familjernas möjligheter till fritidsverksamhet, samt motion som upprätthåller medborgarnas hälsa.

Förbundet stöder sina medlemsorganisationer och deras idrottare och verkar för övergripande jämlikhet, omtanke och tolerans.

tul.fi

KANSAN ARKISTO – FOLKETS ARKIV
Folkets Arkiv upprätthålls av Samhälleliga arkivstiftelsen och är ett centralarkiv för den vänsterorienterade arbetarrörelsen och medborgarorganisationerna. Folkets Arkiv fungerar som arkiv för Vänsterförbundet och dess medlemsföreningar samt för enskilda personer.

Arkivet samlar, förvarar, organiserar och katalogiserar material som berör Finlands vänsterorienterade arbetarrörelses och medborgarorganisationers historia samt dokument i anslutning till arbetarnas social- och kulturhistoria och ställer det till forskares och andra behövandes disposition.

kansanarkisto.fi

YRJÖ SIROLAN SÄÄTIÖ YSS – YRJÖ SIROLAS STIFTELSE
Yrjö Sirolas stiftelse är en vänsterorienterad stiftelse som grundats för att främja medborgarnas och medborgarorganisationernas kultursträvanden, publikationsverksamhet, vetenskapliga forskningsarbete och folkbildningsarbete.

Syftet förverkligas bland annat genom utdelning av stipendier och understöd för insamling av arbetarnas traditioner, för kulturverksamhet och för utbildnings- och folkbildningsarbete.

Av YSS fås gratulations- och minnesadresser. Därutöver tar stiftelsen emot testamenten och donationer och idkar annan insamlingsverksamhet.

sirolansaatio.fi

KANSANTALOJEN LIITTO
Kansantalojen Liitto verkar som ett kontaktnät för föreningar som äger folk- och arbetarhus och verkar för att främja byggande, upprätthållande och anskaffning av verksamhetsutrymmen. Drygt 200 föreningar, samfund och stiftelser är medlemmar i förbundet, och de äger ca 250 fastigheter från Nellim i Enare till Esbo.

Förbundet upprätthåller ett fastighetsregister, utbildar medlemsorganisationernas funktionärer i förvaltning av fastigheterna och i frågor i anslutning till den verksamhet som bedrivs i dem. Förbundet grundades i juli 1950.

KUNNON ELÄMÄ ry
Kunnon Elämä ry är en vänsterorienterad medborgarförening som idkar rusmedelsförebyggande arbete. Föreningen betonar främjandet av hälsosamma levnadsvanor och strävar efter att minska på de problem som beroenden förorsakar människor, med ett mera hälsosamt och bättre samhälle som mål.

kunnonelama.fi

ANDELSLAGSRÖRELSEN
Vänstern verkar inom andelslags- och andelsbanksrörelsen. Partiet deltar till exempel i Tradekas och S-gruppens samt i de andra andelslagens val på olika håll i landet.

ARBETARRÖRELSRNS GEMENSAMMA INTRESSEGRUPPER
Vänstern samarbetar även med arbetarrörelsens traditionella samarbetsorganisationer. Till de här hör bland annat Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva, Arbetarrörelsens bibliotek, Arbetarnas centralmuseum Werstas, Arbetarnas studiefond, Löntagarstiftelsen och andra regionala och lokala samarbetsorganisationer.

Förutom med vänsterorienterade organisationer och organisationer inom arbetarrörelsen samarbetar man också med olika medborgarorganisationer och rörelser som student-, miljö-, freds-, och utvecklingssamarbetsrörelserna för att främja olika gemensamma mål.