Organisation

Den högsta beslutande organet inom Vänsterförbundet är partikongressen, som enligt nuvarande stadgar sammankallas vart tredje år. Den består av 300 delegater som valts av och bland medlemmarna runtom i landet.

Partikongressen slår fast partiets principprogram, det politiska målprogrammet för de närmaste åren och besluter om partiets stadgar.

Partikongressen väljer också partifullmäktige samt ordförande och viceordföranden för partiet, partisekreterare och övriga medlemmar i partistyrelsen.

Partifullmäktige, som sammanträder vår och höst, innehar den högsta beslutande makten mellan partikongresserna. Partistyrelsen leder den löpande verksamheten. För det praktiska arbetet finns sju anställda på partikansliet.

På regional nivå sköts partiets verksamhet av de 14 distriktsorganisationerna, som bildas av lokal- och kommunalorganisationerna inom distriktets område. Det praktiska arbetet i distrikten sköts av anställda verksamhetsledare.

För ledningen av partiets svenska verksamhet finns en landsstyrelse. Landsstyrelsen väljs av de svenska medlemmarnas landsmöte, som sammankallas vart tredje år. För den svenska verksamheten finns nu ingen särskild person anställd, utan verksamheten sköts av landsstyrelsens ordförande och medlemmar med hjälp av de anställda på partikansliet, verksamhetsledarna i de tvåspråkiga distrikten och medlemmarna i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna.

Enligt Vänsterförbundets stadgar ska minst två medlemmar av partifullmäktige och en medlem av partistyrelsen ha svenska som modersmål.

De tvåspråkiga distrikten är fyra till antalet: Helsingfors, Nyland, Egentliga Finland och Österbotten.

Vänsterförbundets kvinnoverksamhet sköts av Vänsterkvinnorna, medan ungdomsarbetet görs av Vänsterunga. För vardera gäller att deras medlemmar inte behöver vara medlemmar i Vänsterförbundet.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp består nu av 12 riksdagsledamöter. Riksdagsgruppens ordförande deltar i partifullmäktiges och partistyrelsens möten och ingår i partiets arbetsutskott.