Bra social- och hälsotjänster för alla

Vänsterförbundet arbetar för kvalitativa och jämlika social- och hälsotjänster. Även om tjänsterna i huvudsak fungerar bra har befolkningens sociala och hälsomässiga skillnader fortsatt att öka. Problemet är den otillräckliga finansieringen av grundläggande tjänster, de alltför långa köerna och byråkratiska barriärer mellan olika organisationer som hindrar klienter och patienter att använda tjänster på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Det viktigaste för Vänsterförbundet är att garantera alla som bor i Finland bra offentligt producerade social- och hälsotjänster.

När de förebyggande tjänsterna fungerar och alla får en bra och snabb behandling och vård kommer finländarnas hälsa att förbättras och hälsoskillnaderna att minska. Även om människors välbefinnande är ett värde i sig, så leder ett tillräckligt stöd som ges vid rätt tid även till ekonomiska besparingar när människorna är i bättre form och mindre sjuka.

Regeringen förbereder en social- och hälsovårdsreform som kommer att förändra förvaltningen och finansieringen av social- och hälsovården, producentorganisationerna och invånarnas rätt till tjänster.  Tyvärr har den i sig nödvändiga social- och hälsovårdsreformen kommit in på ett sidospår i händerna på högerregeringen genom att det aktuella projektet som siktar på att säkra tillgången på tjänster blivit ett privatiserings- och bolagiseringsprojekt. Vänsterförbundet kräver att reformen förverkligar demokrati och jämställdhet och ger dem som är i behov av service ökade rättigheter på ett kostnadseffektivt sätt.

Vänsterförbundets representanter förbinder sig att arbeta för att:

Köerna ska bli kortare
Man ska få tjänster genast när de behövs och få vård tillräckligt snabbt. Framför allt måste satsningar göras på att förbättra tillgången på grundläggande hälsovårdstjänster och mentalvårdstjänster med låg tröskel. Systemet måste fungera smidigt, bollandet av människor och ansvar mellan organisationer måste få ett slut.

Välmåendet ska vara jämnare fördelat
De offentliga tjänsterna måste förbättras så att alla medborgare får lika bra tjänster som de personer som omfattas av företagshälsovården. Satsningar på socialt arbete måste göras så att alla människor säkras en minimiutkomst och möjligheter att klara sig i livet. Kommunerna bör införa social kreditgivning och säkerställa en fungerande skuldrådgivning. I samband med social- och hälsovårdsreformen och andra stora beslut måste en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhet mellan könen beaktas i beslutsfattandet.

En trygg och värdig ålderdom ska garanteras med tillräcklig vårdardimensionering
Äldreomsorgen får inte försvagas och vi har inte råd att minska antalet vårdare. Kommunernas efterlevnad av bestämmelserna i äldreomsorgslagen måste övervakas mer effektivt. Regeringens riktlinjer om att minska antalet vårdare får inte bli verklighet. Inom äldreomsorgen ska det utöver grundläggande omvårdnad även finnas tid för mänskliga möten, utomhusvistelse och stimulerande aktiviteter.

Ordentliga resurser ska reserveras för förebyggande barnskydd och familjearbete
Satsningarna på förebyggande tjänster måste öka. Förebyggande av problem och tidigt ingripande blir billigare både mänskligt och ekonomiskt betraktat. Familjer måste ha tillgång till praktisk hjälp i hemmet och psykosocialt stöd. Familjearbete ska utgöra en smidig tjänstehelhet och familjer får inte bollas mellan tjänster.

Medborgarna ska höras i frågor som berör dem
Personer med funktionshinder och andra särskilda grupper måste själva få bestämma var de vill bo. Livslånga tjänster bör inte konkurrensutsättas, utan tjänsterna ska ordnas genom personlig budgetering. Patienters och klienters möjligheter att påverka social- och hälsovårdsbeslut och –tjänster som gäller dem själva bör stärkas.

Hälsocentralavgifterna ska slopas
Bra och avgiftsfria hälsotjänster tillhör alla. Serviceavgifterna ska inte höjas utan tvärtom sänkas. Hälsocentralavgifterna ska slopas helt och hållet.

Tjänster ska inte privatiseras eller tvångsbolagiseras
Tjänster ska ordnas och produceras offentligt medan privata tjänsteproducenter och tredje sektorn kompletterar tjänsterna. Medborgarnas skattepengar ska inte gå till internationella hälsojättars vinster eller skatteparadis. Offentligt producerade tjänster ska inte tvångsbolagiseras, eftersom det skulle öka bollandet av människor, bryta servicekedjorna och minska demokratin. För att garantera insyn ska offentlighetslagen tillämpas på offentliga serviceverksamheter som drivs i form av bolag.

Demokratiskt valda landskapsfullmäktige ska bestämma
Beslutsfattandet i fråga om social- och hälsotjänster ska även i framtiden ligga hos medborgarnas förtroendevalda. Social- och hälsotjänsterna ska inte bolagiseras och landskapen ska inte bli påtvingade den misslyckade och byråkratiska beställar-utförarmodellen. Landskapen måste ha spelrum för att bestämma om tjänsterna med hänsyn till lokala behov och särdrag. För att säkerställa sitt självstyre måste landskapen ha rätt att ta ut skatt.